Table of Contents
8Vi har allihop en mikrofon i fickan och därför har det aldrig varit enklare att spela in i ett nafs! Samtidigt har du säkert hört en mobilinspelning som inte låter särskilt bra, och om du ska arbeta seriöst med ljudinspelning och återgivning är det viktigt med rätt verktyg.
Det finns otaliga mikrofoner! Typer, märken, mönster och mycket mer. I den här guiden ger vi dig en överblick över vad du ska titta efter när du behöver en bra mikrofon till din podcast, liveframträdande, hemmastudio eller något helt annat.
Introduktion
För att få bästa ljud på din inspelning är det superviktigt att veta vad de olika mikrofonerna är bra för – om man försöker skruva i en skruv med en hammare blir man rejält frustrerad över varför resultatet inte blir som man vill. För att vara ordentligt förberedd börjar vi med en blixtsnabb genomgång av några av de ord man stöter på när man köper mikrofoner. Som tur är behöver man inte komma ihåg dem alla – man ska bara lära känna de viktigaste!
Vi börjar med att prata om mikrofontyper – om du bara tar med dig vad en kondensatormikrofon och en dynamisk mikrofon är bra för, kan du lösa väldigt många uppgifter! När vi pratar om typer kommer vi också att nämna upptagningskarakteristik. Karakteristiken på en mikrofon berättar i vilket mönster mikrofonen fångar upp ljud. Det kan t.ex. vara på långt avstånd, 360 grader eller i ett smalt område precis framför mikrofonen – och de vanligaste är njur- och supernjurkarakteristik.
Typer av mikrofoner
Dynamisk eller kondensatormikrofon?
Det här är de allra vanligaste typerna av mikrofoner – och de är väldigt olika! I det här avsnittet går vi igenom de praktiska skillnaderna, och för de mer nördiga fördjupar vi oss i tekniken bakom längst ner i artikeln.
En mycket nedbantad förklaring av skillnaden är att en dynamisk mikrofon fångar upp ljudet nära – saker längre bort blir snabbt otydliga och tunna i ljudet. De är bra för ett nära sångljud. Tänk radiostämma och sång på en livekonsert. En kondensatormikrofon fångar däremot upp mycket mer ljud från rummet. Det är både bra och dåligt, eftersom det ibland finns saker i bakgrunden som man inte vill ska fångas upp (t.ex. keyboard-klick, ett trumset på scenen eller rumsljudet från en lokal med mycket efterklang).
Dessutom är det stor skillnad i vilket frekvensspektrum de två mikrofontyperna fångar upp. Det vill säga hur djupa och höga frekvenser de kan ta upp – en mikrofon med ett smalare frekvensspektrum kan därmed inte återge t.ex. den djupaste basen från en bastrumma eller en del av övertonerna som ger en sång luft och headroom – men det är inte alltid nödvändigt! De flesta dynamiska mikrofoner fångar främst upp ljud mellan 50Hz och 15.000Hz (men det är inte bara en ren cutoff!), medan en kondensatormikrofon fångar upp hela vägen upp till 20.000Hz. Det är förstås bara siffror, men i praktiken innebär det att en kondensatormikrofon ger mycket mer ”luft” i de höga tonerna – så länge man inte får med oönskat bakgrundsbrus. Det FINNS dock också dynamiska mikrofoner som fångar upp upp till 20kHz – den mest populära är Shure SM7B, som du kanske har stött på – och det utökade frekvensspektrumet är faktiskt en av anledningarna till att den är så populär.
På scenen och i studion
Dynamiska mikrofoner har alltid varit populära på livescener. De är direkta och fångar främst upp ljudet precis framför mikrofonen, vilket är otroligt viktigt på en scen med mycket ljud. Dynamiska mikrofoner används dock även i musikstudior, både som instrumentmikrofoner och sångmikrofoner. Vi har nämnt klassikern Shure SM7B, men det finns fler, t.ex. Shure SM58, Sennheiser MD441 och MH421, Electro-Voice RE20 och många andra.
I radio- och podcaststudior är dynamiska mikrofoner också vanligast. Allt från DR till Joe Rogan använder SM7B, och man förknippar typiskt ljudet av en ”radiostämma” med det nära ljud som en dynamisk mikrofon precis framför munnen ger. Här är det viktigt med ett bra vindskydd. SM7B har inbyggt vindskydd, men om du använder en dynamisk mikrofon som ursprungligen är gjord för liveljud, får du mycket ut av att investera i ett billigt skumvindskydd till mikrofonen. På så sätt kan du komma närmare utan att få ”poppljud” – dvs. en liten puff i ljudet eftersom luften från din röst träffar mikrofonens membran (som fångar upp ljudet).
Omvänt används kondensatormikrofoner mest i musikstudior, men de används självklart även vid livekonserter! Där är de vanligast som overheads till trumset, men många sångare använder också speciella handhållna kondensatormikrofoner för att få det härliga studioljudet på scen. Populära modeller är t.ex. Shure KSM9 och DPA d:facto.
Lavalier eller headset?
Lavaliermikrofoner/knapphålsmikrofoner och headsets är egentligen inga mikrofontyper i sig – det handlar mer om ett sätt att montera små mikrofoner så att de kan användas handsfree eller diskret på kläderna. Det är i stort sett alltid små kondensatormikrofoner med omni-karaktäristik. Det innebär att de tar upp ljud i alla riktningar. De används ofta tillsammans med ett trådlöst system, så att man kan röra sig fritt runt på en scen eller i en TV-studio.
Headset är mycket vanliga för talare eller presentationer i livesituationer. Man behöver inte oroa sig för var man står, men samtidigt kan det vara svårt att få det närvarande talljudet som med en dynamisk handhållen mikrofon.
En lavalier – även kallad knaphålsmikrofon – används främst för videoinspelning, där man ofta vill ha en mycket diskret mikrofon. Eftersom de är placerade längre från munnen än med ett headset, är de inte särskilt bra för livebruk. Man får mycket lätt rundgång – det är en hög tjutton som uppstår om mikrofonen fångar upp det förstärkta ljudet i en sådan grad att ljudet börjar gå runt i en loop. Rundgång är inte ett problem om man spelar in video, för då återger man inte ljudet i en högtalare i rummet – det ska bara spelas in och efterbehandlas.
USB-mikrofoner – direkt i datorn
De senaste åren har USB-mikrofoner blivit mycket populära. En USB-mikrofon är antingen en dynamisk eller en kondensatormikrofon, men med ett litet audio interface inbyggt, så att du kan koppla in den direkt i din dator utan att behöva ett externt ljudkort.
Det är otroligt smart och enkelt om man bara behöver en enda mikrofon. Många USB-mikrofoner har också en hörlursutgång, så att man kan monitorera ljudet från mikrofonen samt höra ljudet från datorn.
Den stora begränsningen som man ska komma ihåg innan man väljer en USB-mikrofon är att man ENDAST kan använda en åt gången. Du kan alltså inte ansluta två USB-mikrofoner till din dator eller t.ex. en USB-mikrofon och ett externt ljudkort. Det beror på att en dator i grunden bara kan hantera ett enda externt audio interface åt gången. Så om du vet att du på sikt vill kunna ansluta två mikrofoner, är USB-mikrofoner inte rätt för dig – då är det mycket bättre att använda ett externt ljudkort och ansluta en vanlig mikrofon till det.
Dags för trådlöst?
Trådlösa mikrofoner är lite ett kapitel för sig och vi kommer inte att gå på djupet med frekvenser, synkronisering osv. i den här artikeln. Återigen kan man få trådlösa system med både dynamiska och kondensatormikrofonkapslar, och på de dyrare modellerna kan man också byta ut själva mikrofondelen på den trådlösa enheten. En viktig faktor är att titta efter om det är ett analogt eller digitalt system. Digitala system sänder ofta i 2,4 gHz-bandet (samma som WIFI). Det betyder att de är superenkla att installera, men det kan också ge utmaningar med signalbortfall om det är mycket aktivitet i 2,4gHz-bandet där du använder mikrofonen.
Analoga system kännetecknas av att frekvensbandet ligger i ett spann under 1000Hz – det finns mycket att skriva om frekvenser, som vi hoppar över här, men övergripande finns det två typer av analoga system – de billigare är helt analoga, medan de dyrare är digitalt styrda analoga system – det gäller att hålla tungan rätt i mun! Fördelen med de digitalt styrda är att de är mer stabila och lättare att arbeta med. Det enkla sättet att känna igen dem är att det ofta har smugit sig in ett ”D” i namnet, till exempel Shure SLXD och Sennheiser EW-D.
Det finns också riktigt många bra trådlösa system för video och streaming. Dessa är i stort sett alla digitala (2,4gHz) och designade för att vara så enkla att använda som överhuvudtaget möjligt. Många är gjorda för användning med knaphålsmikrofon eller headset, men det finns många möjligheter.
Video- och smartphonemikrofoner
Det har aldrig producerats så mycket video som nu – och om du har sett en video med dåligt ljud vet du också hur viktigt det är med bra videomikrofoner! Som nämnt ovan finns det riktigt många bra trådlösa lösningar som är enkla att använda och relativt billiga.
Många kan också användas både med din kamera via mikrofoningång eller med en smartphone – andra modeller är gjorda specifikt för ett ändamål – t.ex. Lightning-kontakt för iPhone eller USB-C för Android. När du sätter ihop din setup är det superviktigt att du hittar saker som passar den enhet du ska spela in på – det mesta går att lösa, men ibland behövs en eller två adaptrar!
Mikrofonkarakteristik – även kallat riktningsmönster
Riktningsmönster i en mikrofon säger något om hur ljudet tas upp från olika riktningar. Det finns flera olika karakteristiker som mikrofoner kan ha, och var och en av dessa har sina egna användningsområden. Här guidar vi dig genom de mest använda typerna.
Njurkarakteristik (cardioid)
Njurkarakteristik är det vanligaste riktningsmönstret. Mikrofoner med njurkarakteristik tar upp mest ljud från mikrofonens framsida, samtidigt som den dämpar ljud bakifrån och från sidorna.
Detta gör det möjligt att fokusera på ljudet från en ljudkälla, t.ex. en sångare eller ett musikinstrument, samtidigt som man minimerar bakgrundsbrus. Mikrofonkarakteristiker visas i ett diagram där man ser ner på mönstret uppifrån, där man ska föreställa sig att mikrofonen är i mitten och tar upp ljud framifrån.
Supernyre (superkardioid)
En mikrofon med supernyrekaraktäristik är en smalare version av nyre. Det innebär att den tar upp ljudet framför mikrofonen, men i ett ännu smalare område. Som man kan se i diagrammet betyder det dock också att den, till skillnad från en mikrofon med nyrekaraktäristik, även tar upp en liten mängd ljud rakt bakom mikrofonen. Detta är till exempel viktigt att komma ihåg om man placerar scenmonitorer till en sångare.
Om mikrofonen har supernyrekaraktäristik (t.ex. en Shure BETA58A) kommer den att ta upp en liten mängd ljud bakom mikrofonen, så här kan feedback minimeras om sångaren har två monitorer placerade snett framför sig, en på varje sida.
Om sångaren använder en mikrofon med nyrekaraktäristik (t.ex. en Shure SM58) tar mikrofonen inte upp något ljud bakifrån, men lite mer från sidorna – i den situationen kan en enda monitor rakt framför sångaren hjälpa till att minimera feedback.
Hypernyreformad (hyperkardioid)
Hypernyre-mikrofoner är den extrema versionen av nyreformen. Det finns inte så många av dem – en av de mest populära är Shure KSM9HS. Som man kan se i diagrammet tar den upp mycket smalt framifrån, men även bredare bakåt än supernyre.
Hypernyre används oftast på kondensatormikrofoner, där det är viktigt att filtrera bort så mycket bakgrundsbuller som möjligt. KSM9HS kan faktiskt även ställas in till den betydligt mindre vanliga subnyre-karaktäristiken – den är i praktiken lite bredare än en vanlig nyre-karaktäristik.
Kugelformigt (omnidirektionellt)
En mikrofon med kugelformat retningsmönster tar upp ljud från alla riktningar, och den registrerar därför lika mycket ljud framifrån och bakifrån som från sidan. Den här typen av mikrofon är idealisk för inspelning i rum med god akustik och för att spela in gruppsamtal eller musikaliska framträdanden.
Shotgun
En shotgun-mikrofon har en mycket smal och lång riktverkan, och den är utformad för att spela in ljud från en specifik källa på avstånd, till exempel en skådespelare vid en filminspelning. Den här typen av mikrofon kan vara mycket riktad och används ofta i miljöer med hög bakgrundsnivå, eftersom den kan filtrera bort oönskat ljud.
Bi-riktad (figure-eight)
En mikrofon med ett bi-riktat retningsmönster tar upp lika mycket ljud framifrån som bakifrån, men dämpar ljudet från sidorna.
Vissa mikrofoner har bara ett upptagningsmönster, men det finns också många mikrofoner där man kan byta karaktäristik. Detta gäller oftast kondensatormikrofoner, och man kan leta efter det engelska namnet "polar pattern" i specifikationerna.
Om man har en mikrofon med flera upptagningsmönster – eller två mikrofoner med olika mönster – kan det vara en riktigt bra övning att experimentera med en ljudkälla och se vad det gör med ljudet att byta karaktäristik.
Vilken mikrofon ska jag välja?
Mikrofoner för streaming
En bra mikrofon för streaming bör ha en klar och naturlig röståtergivning och minimera oönskat bakgrundsljud, till exempel tangentbords- och musklick samt ljud från fläktar.
Det finns flera typer av mikrofoner som kan vara lämpliga för streaming, bland annat USB-mikrofoner och dynamiska mikrofoner. USB-mikrofoner är en populär lösning för streaming eftersom de är enkla att använda – som nämnt tidigare kan man dock bara använda en USB-mikrofon åt gången.
Några populära val bland streaming-mikrofoner är bland annat Blue Yeti (USB, kondensator), Audio-Technica AT2020USB+ (USB, kondensator), RØDE NT-USB (USB, kondensator), Samson q2u (USB/analog, dynamisk) samt Shure SM7B och MV7 (dynamisk, analog respektive USB/analog). Dessa mikrofoner har hög ljudkvalitet och är några av de mest populära bland streamers i hela världen.
Kom också ihåg att överväga om du behöver tillbehör som en mikrofonhållare eller ett popfilter för att få bästa möjliga inspelning.
Mikrofoner för inspelning av sång
Sånginspelning är ett av de största ämnena och något man kan arbeta med hela livet. Man kan få fantastiska resultat både med dynamiska mikrofoner och kondensatormikrofoner. En bra tumregel är att om du inte har ett rum med bra akustik är en dynamisk mikrofon mycket enklare att arbeta med, eftersom den inte fångar upp lika mycket ljud som en kondensator. Det finns dock en anledning till att kondensatormikrofoner är vanligast i professionella studior för sång – och om ditt rum låter vettigt kan man göra fantastiska sånginspelningar med en kondensator.
Kom ihåg att skaffa rätt tillbehör – ett bra stativ som kan bära mikrofonen och ett popfilter är alltid bra att ha i studion!
Några populära val för sångmikrofoner är Shure SM7B, Audio-Technica AT2020, RØDE NT1-A, AKG C214 och sE Electronics X1A.
Mikrofoner för inspelning av musikinstrument
När du ska välja en mikrofon för inspelning av musikinstrument beror valet i hög grad på instrumenttypen och det önskade ljudet. Det finns många olika typer av mikrofoner som kan användas för inspelning av musikinstrument, och valet beror i hög grad på dina personliga preferenser och din budget.
Här är några exempel på mikrofoner som kan användas för att spela in olika musikinstrument:
- Akustisk gitarr: Här är Kondensatormikrofoner mest populära – ofta en bra pencil-mikrofon. Man kan dock också få bra resultat med en dynamisk mikrofon, särskilt om man är ute efter ett mer perkussivt gitarrljud. Populära mikrofoner för akustisk gitarr inkluderar Shure SM81, sE Electronics sE8, Audio-Technica AT4053b och AKG C414.
- Elgitarr: I studion finns det utrymme för både dynamiska och kondensatormikrofoner framför gitarrförstärkaren – men de dynamiska är mest använda. Populära mikrofoner för elgitarr inkluderar Shure SM57 och SM7B, Sennheiser e609 och MD441 samt AKG C214.
- Bas: En dynamisk mikrofon kan ge ett fylligt och välbalanserat ljud. Populära mikrofoner för bas inkluderar AKG D112 och Electro-Voice RE20.
- Trummor: En kombination av dynamiska och kondensatormikrofoner kan användas för att spela in olika delar av trumsetet, inklusive overheads, bastrumma, virveltrumma och pukor. Det finns MÅNGA bra trummikrofoner där ute – ett litet urval är: Shure SM57, SM7B, Sennheiser e604/e904, Sennheiser MD441, MD421 och MKH8050, AKG C214, C414, RØDE NT1-A, sE Electronics sE8 – och många fler!
Slutsats
Mikrofoner är ett viktigt verktyg inom ljudinspelning, och det finns ett stort urval av mikrofontyper som var och en har sina egna styrkor och svagheter. Valet av rätt mikrofon beror på syftet med inspelningen, och det är viktigt att välja en mikrofon som passar det önskade ljudet och den budget man har till förfogande.
När man väljer en mikrofon bör man också överväga mikrofonplacering och -tekniker för att uppnå bästa möjliga ljud. Oavsett om man spelar in sång, musikinstrument, spelar live, streamar eller gör en podcast, har valet av rätt mikrofon stor påverkan på ljudet!
Vi hoppas att du har fått bra förutsättningar att välja helt rätt mikrofon för ditt ändamål. Här hos SoundStoreXL hittar du alltid ett stort sortiment av mikrofoner från branschens erkända varumärken. Har du ytterligare frågor ska du inte tveka att kontakta våra experter, oavsett om det gäller studio, teater, videoproduktion, livebruk eller andra sammanhang.
BONUS - nördavdelningen!
Som avslutning kommer här en liten bonusavdelning, där vi pratar om de mer tekniska aspekterna av de olika mikrofontyperna.
Dynamiska mikrofoner
En dynamisk mikrofon består i grund och botten av ett membran, en spole och en magnet. Membranet är vanligtvis gjort av en bit tunt metall, och när ljudvågorna träffar membranet vibrerar det i takt med ljudet. Spolen är lindad runt membranet och är ansluten till en krets. När membranet vibrerar rör sig även spolen, vilket skapar en elektrisk ström i kretsen.
Den elektriska ström som genereras av mikrofonen motsvarar det ljudtryck som träffar membranet och skapar en elektrisk signal. Denna elektriska signal kan därefter förstärkas och spelas in på en enhet som en mixer eller en ljudinspelare.
Dynamiska mikrofoner är kända för att vara hållbara och motståndskraftiga mot stötar och fall, och därför är de populära bland live-musiker och för inspelning av instrument där höga ljudnivåer kan förekomma. De har också fördelen att de inte kräver en extern strömkälla eller batteri, eftersom de enbart använder den elektromagnetiska tekniken för att generera strömmen.
På grund av sin konstruktion och elektromagnetiska teknik är dynamiska mikrofoner också mindre känsliga för höga frekvenser och har vanligtvis en mer begränsad frekvensrespons jämfört med andra typer av mikrofoner som kondensatormikrofoner. Trots det är dynamiska mikrofoner fortfarande mycket populära i en bred variation av setups, eftersom de är kända för att leverera pålitlig och hållbar prestanda i många år.
Kondensatormikrofoner
Kondensatormikrofoner är en typ av mikrofon som använder en kondensator för att omvandla ljudvågor till en elektrisk signal. De är kända för att vara mycket känsliga och exakta, vilket gör dem lämpliga för inspelning av ljud med hög detaljnivå och låg brusnivå.
En kondensatormikrofon består vanligtvis av ett tunt membran, en bakplatta och en elektret som fungerar som den ena sidan av en kondensator. När ljudvågor träffar membranet rör det sig fram och tillbaka i takt med ljudet. Detta förändrar avståndet mellan membranet och bakplattan, och eftersom kondensatorn är känslig för dessa svängningar ändras avståndet mellan elektroden och bakplattan, vilket skapar en elektrisk signal som motsvarar de ljudvågor man skapar med t.ex. rösten.
För att förstärka och spela in den elektriska signal som skapas kräver kondensatormikrofoner en extern strömkälla, vanligtvis i form av ett batteri eller en phantom power-förstärkare, som levererar en konstant ström till mikrofonen. Detta innebär att kondensatormikrofoner är mer känsliga än dynamiska mikrofoner och har ett bredare frekvensomfång. Phantom power finns ofta i många ljudkort eller mixrar och kan aktiveras med ett knapptryck, vilket gör det enkelt att ansluta.
Kondensatormikrofoner finns i olika storlekar och former, inklusive stormembransmikrofoner som är utformade för att spela in sång och akustiska instrument, samt småmembransmikrofoner som är bättre för inspelning av höga frekvenser som t.ex. cymbaler och akustiska gitarrer.
Kondensatormikrofoner används ofta i ljudstudior och vid inspelning av musik, eftersom de har en mer detaljerad ljudåtergivning än dynamiska mikrofoner. De är också populära för podcasts, live-streaming och videoproduktion, eftersom de kan fånga röster och ljud med hög noggrannhet och tydlighet.
Bandmikrofoner
Bandmikrofoner är en typ av mikrofon som använder elektromagnetisk teknik för att omvandla ljudvågor till en elektrisk signal. De är kända för sin varma och naturliga klang och lämpar sig för inspelning av sång, gitarrförstärkare och andra ljudkällor som kräver ett naturligt och organiskt ljud.
En bandmikrofon består vanligtvis av en tunn metallremsa som är placerad mellan två magneter. När ljudvågorna träffar metallremsan vibrerar den i takt med ljudet. Denna vibration skapar en elektrisk ström i metallremsan som kan förstärkas och spelas in på en enhet.
Bandmikrofoner är kända för sitt karakteristiska ljud, vilket beror på deras konstruktion och elektromagnetiska teknik. Eftersom bandmikrofoner är mycket känsliga för ljud som rör sig i en horisontell riktning tenderar de att ha en naturlig high-pass-filtrering som tar bort lågfrekvent brus och rumsklang. Detta bidrar till att ge bandmikrofoner deras varma och naturliga klang, som ofta föredras för sånginspelningar och gitarrförstärkare.
Bandmikrofoner kräver vanligtvis högre förstärkning än andra typer av mikrofoner och är därför mer känsliga för brus och störningar. De är också mer mottagliga för stötar och vibrationer och kräver ofta varsam hantering och förvaring.
Bandmikrofoner är fortfarande populära bland ljudtekniker och musiker tack vare sitt varma och naturliga ljud. De används ofta i ljudstudior och vid inspelning av musik, där en organisk och naturlig klang är eftertraktad. De är också populära i radio- och podcastproduktion, eftersom de kan ge ett mjukt och varmt ljud som är behagligt för lyssnaren.
